12 efter trefaldighet: Öppen

Effata. Öppna dig, är ordet från Jesus. Öppna dig.

Tänk att frihet och öppenhet hänger så nära ihop. Det finns ingen frihet där sinnen, dörrar, gränser är stängda. Det finns ingen frihet där vi håller så hårt i det som är vårt att vi inte längre kan ta emot från andra.

Visst finns det en lärdom där? Om jag stänger min dörr, låser och reglar, så att ingen kan komma in, kan inte heller jag komma ut.

Mannen Jesus möter är döv, och kan knappt heller tala. Hans funktionshinder är sådant att han inte kan delta i gudstjänsterna, har svårt att kommunicera med andra människor i ett samhälle utan teckenspråk eller punktskrift. Men han har människor som bryr sig om honom ändå, och som vill hans frihet, och de gör vad de kan för att honom. De tar honom till Jesus.

Vår frihet förutsätter öppenhet, och för att försvara den behöver vi andra människor. Andra människor som förstår våra behov, och som anstränger sig för vår skull. Andra människor som tar plats i våra hjärtan, i våra öppna rum. Andra människor som inte får plats om vi stänger om oss.

Öppna dig.

Hur ser mitt liv ut, egentligen? Är jag öppen?

Är jag öppen för Guds handlande i mitt liv? Är jag öppen för andra människor, så att Jesus kärlek kan få fritt spelrum genom mig? Är jag öppen för att lära om, för att lära nytt? Eller är jag så fast i mina gamla föreställningar och övertygelser att ingenting någonsin tränger igenom?

Jag skärskådar mitt liv, och finner att det nog är lite både och. Som så ofta. Det är lättare att älska dem som jag tycker om, de som tycker som jag. Det är lättare att släppa in den som inte utmanar mitt sätt att leva eller min bekvämlighet. Det är lättare att vara tolerant mot den som är tolerant, öppen mot den som är öppen. Men Jesus kallar oss att gå utöver det vi själva är bekväma med, utöver det vi själva uppfattar som rimligt eller rätt. Han spottar, kommer för nära, är obekvämt fysisk och påtaglig, liksom för att understryka att det ibland krävs mer än vad vi själva vill ge, för att befria en annan människa.

Det är en av de saker som skiljer kristen kärlek från vanlig välgörenhet: offret. Att ge mer än vad som är bekvämt. Att inse att en annan människas frihet och välmåga är intimt sammankopplat med min, och om inte jag är beredd att ge, att öppna mig, kommer inte min nästa heller få den omsorg och den frihet som hon behöver. Det är Jesusvägen, offervägen. Att ge mer än jag egentligen orkar, för i slutändan få mer än jag egentligen förtjänar.

Öppna dig.

Jag ber: Gud, jag ber om styrka och mod att öppna mig. Ta all min rädsla och min liknöjdhet. Forma mig till din avbild, forma mig till att leva öppen och fri för dig. Ge mig ett hjärta som är villigt att offra sig, öppna sig. För andra människor, för dig. Amen.